Smittskyddsinstitutet (SMI) har fått totalt 40 miljoner kronor, varav 30 miljoner kronor från EU:s flyktingfond och 10 miljoner kronor från Migrationsverket, till ett projekt vars syfte är en förbättrad struktur och samordning av hälsoundersökningar för nyanlända asylsökande personer.
Många asylsökande kommer från länder där svåra infektioner som exempelvis hepatit B och C, tuberkulos och hiv är betydligt vanligare än i Sverige. Enligt svensk lag ska landstingen erbjuda asylsökande en kostnadsfri hälsoundersökning vid ankomsten till Sverige.
Undersökningarna är angelägna för den enskildes hälsa, men de är även viktiga ur ett samhällsperspektiv, framför allt av smittskyddsskäl. Enligt statistik från Sveriges Kommuner och Landsting genomgick 2009 endast 38 procent av samtliga asylsökande en hälsoundersökning.
Projektet som SMI kommer att leda, syftar till att generellt få en högre genomförandegrad av hälsoundersökningar av alla nyanlända asylsökande. Många av dessa har såväl uppenbara som dolda ohälsoproblem, och om dessa förblir oidentifierade och obehandlade förvärras den enskilde individens hälsotillstånd. Projektet ska ta särskild hänsyn till utsatta grupper med särskilda behov; som exempelvis personer från områden med hög hivprevalens, personer med särskilda medicinska behov, utsatta kvinnor, ensamkommande barn och ungdomar.
– Projektet har ett tvådelat perspektiv. Vi ska arbeta för ett bättre smittskydd utifrån ett samhällsperspektiv, men även utifrån den enskildes rätt till hälsa. säger Rober Jonzon, utredare och ansvarig för projektet vid SMI.
SMI driver projektet, som startar vid årsskiftet, i samverkan med Migrationsverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, Uppsala universitet, Stockholms läns landsting, Östergötlands läns landsting, Region Skåne och Norrbottens läns landsting.
I sin motivering skriver Europeiska flyktingfonden bland annat att genom att öka antalet genomförda hälsoundersökningar redan under asylprövningen identifieras personer med särskilda medicinska behov och adekvat stöd och vård kan ges tidigt i asylprocessen.
- Detta projekt har bland annat sin bakgrund i flera års kartläggning av hur det ser ut kring hälsoundersökningar av asylsökande i Sverige. Vi har utifrån en gedigen kunskapsbas nu gått från kartläggning till implementering i syfte till att få till ett bättre system vilket i slutändan ska generera fler hälsoundersökningar, säger Robert Jonzon, utredare vid enheten för hivprevention och sexuell hälsa vid Smittskyddsinstitutet.
Förutom det övergripande målet att öka antalet hälsoundersökningar finns även tre delprojekt. Dessa syftar till att öka kunskapen bland tjänstemän om egna och andras uppdrag och roller kring hälsoundersökningar, att få bättre kunskap om asylsökandes egna erfarenheter och behov av hälsoundersökningar, och att förbättra informationsöverföringen rörande asylärenden och hälsoundersökningar mellan myndigheter.
Senast den 15 april 2014 ska en slutrapport vara klar.